För oss som faller för alliterationer och letar efter väsentligheter i valrörelsen anmäler sig de i rubriken. Som borde prägla debatterna men som nästan inte märks. Med ett fåtal undantag om klimat och kyrka (religion):
För en vecka sedan demonstrerade 50 000 människor i Stockholm mot klimatnödläget. Manifestationen stärker omsvängningen i opinionen sedan förra valet, särskilt bland unga. Men stora förändringar kräver uthålliga protester på gatorna med ”tillräckligt” många deltagare. En stor studie på material om gatuprotester under 1900-talet indikerar att en närvaro av 3,5 procent av befolkningen krävs för att ”stora” förändringar ska ske (Erica Chenoweth (2019)).
SD angriper islam i korståget mot utlandsfödda, senast i intervjun med Åkesson i SVT. Han bortser från sekulariseringen bland utlandsfödda muslimer, låt vara att den inte är lika utbredd som den bland svenskfödda kristna.
Kyrkohistorikern Joel Halldorf portades från en aktivitet i Skara stift som skulle handlat om migrationen. Vanlig diakoni går an men inte den profetiska. Den som kräver större förändringar av samhälle och människors mentalitet.
K-orden är nu svåra att översätta till politiska budskap. Det finns också spänningar mellan de olika orden. Några blandade observationer:
Klass och kön. För fem år sedan kom en bred analys av det svenska klassamhället (Klass i Sverige: Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet, Katalys, 2021). Klass hade då på många år inte funnits med i samhällsdebatten. Analysen sades visa att 60 procent av de arbetande tillhörde arbetarklassen – definierad som de som inte kan påverka det egna arbetet. Här finns bl.a. kvinnodominerade arbeten i vård och omsorg. En senkommen replik till 1970-talets vänsterdebatt där frågor om kön hånades.
En central fråga är varför de 60 procenten inte ger en högre andel väljare för vänsterpartier som S och V. Här betyder bostadssegregationen med dess sociala bubblor en del – maktlösheten på arbetet ställs mot makten över det egna boendet, om hotad av hög belåning: Bördor och bojor fördelas också olika bland de egendomsägande.
Klyftan mellan ”objektiv” klass och ”subjektivt” klassmedvetande är nu viktig bara för de som ser klass som ett fruktbart begrepp. Och en sekulär kommunitarism som önskvärd. Med starka gemenskaper i ett samhälle med generell offentligt finansierad välfärd. Och med tillit mellan alla människor.
Kön och klimat. Undersökningar visar på klara könsskillnader i synen på klimatnödläget. Kanske den viktigaste orsaken till den starka könsuppdelningen av väljarna mellan röd-gröna partier och Tidöpartier.
Klass och klimat. Förhållandet mellan klass och klimat är komplext. Jämfört med många andra länder (Norge) saknar Sverige en stark fossilindustri. Öppenheten för satsningar på fossilfritt är stor i det svenska näringslivet. Statens och politikens roll i en grön omställning är ännu mycket begränsad.
Klass och kyrka. I det fördemokratiska Sverige var kyrkan rotad i över- och bondeklass. Frikyrkor växte fram som frihetsrörelser, med liberala förtecken och med skepsis inför arbetarrörelsen. Efter 1920-talets rösträttsreform vävdes sekulär politisk makt samman med statskyrkan i början av 30-talet (Arthur Engbergs vändning) medan frikyrkorna hade en egen utveckling.
Vi vet (nog) inte så mycket om vad relationsförändringen 2000 betytt för Svenska kyrkans rötter i klassamhället liksom hur frikyrkorna orienterar sig i dag. Inte heller så mycket om muslimernas sociala tillhörighet.
Så vilka är förutsättningarna för profetisk diakoni i Sverige? För ett samhälle med tillit och stärktagemenskaper? Efter valdagen fram till nästa valdag, 9 september 2030.
Anders Kristoffersson är fil.dr i nationalekonomi och teol.mag. Han var aktiv i KRISS och KHS under tidigt 70-tal, arbetade ett kvartssekel runt millennieskiftet med skatter som byråkrat på Finansdepartementet och är, med uppväxt i SMF, tillhörig, ideell och förtroendevald i Svenska kyrkan (nu i Ålidhems församling, Umeå).