Skip to content
Foto: Lina Adolphson. Bild från höskörd på traditionellt vis.

Hö – lokalt skördat och hållbart

Hö är torkade vallväxter som lagrats och används som husdjursfoder till bland annat nötkreatur och hästar. Hö skördas av tradition ungefär vid midsommartid och har en rik tradition av sedvänjor på landsbygden. För att torka höet hängdes det upp på långa hässjor eller torkades på en stör, stack. Folket samlades kring höskörden som krävde samarbete. Hö lassades på hölass och samlades i lador (höskulle). Många historier fanns om  att åka hölass och hoppa i hö. Höskörden vara ett eldorado inte minst för barnen och gav minnen av folklig gemenskap och en doft och smak av den svenska sommaren.

Barbro och min far Harry under höskörd sommaren 1972

Jag och Barbro var nyförlovade när vi sommaren 1972 med liv och lust deltog i höskörden. Gården Ljunghalla i Lindome i norra Halland hade  dragit ner på verksamheten men hade kor och kalvar  kvar och höet var det viktigaste fodret. En införskaffad balmaskin underlättade skördearbetet. Men fortfarande var höskörden inte helt mekaniserad. Senare utveckling av höskörden går mot att höet slås och får torka på slag och sedan balas. Numera slås det balade höet ofta in i ett plastemballage  (ensilage) med konserverande effekt. Det är de stora ofta vita säckarna som ses när man åker genom det svenska jordbruksbygderna idag. En annan möjlighet numera är att torka höet i ladan genom skulltork. Jordbruken har successivt  blivit färre och större med tilltagande specialisering. Vallväxterna ger numera mer avkastning och man siktar ofta mot en andra höskörd i slutet av sommaren.

Vädret är så viktigt i jordbruket nu som då. Man vill ha torrt hö och vill inte ha regn i höet. Under min uppväxt arbetade man på söndag om det nalkades regn under höskörden annars inte. Det förändrade klimatet med ömsom torka ömsom en myckenhet av regn förenklar inte nutida skördearbete.

I ett ekologiskt hållbart framtida samhälle kommer lokal skörd och närodling vara ett betydande inslag. Livsmedel kommer i högra grad odlas lokalt och höet torde alltfort  vara viktigt som foder åt boskap. Vi behöver öka vår självförsörjningsgrad och vår landsbygd behöver vara levande för både människor, växter och djur. I våra städer kan vi också ha lokala odlingar vid exempelvis odlingslotter. Trädgårdar och i vissa fall hustak, balkonger och andra möjliga platser för lokal odling behöver finnas och uppmuntras. Vi behöver forma konturerna av en ny jord där drömmar om en framtid för vår planet finner sin plats.

Toppbild, Foto: Lina Adolphson. Bild från höskörd på traditionellt vis.