Våra medier svämmar över av de mest ohyggliga nyheter om kriget i Gaza: folkförflyttningar, bombningar av skolor, bostäder och sjukhus. Sedan den 7 oktober tog jag kontakt med två kollegor, som jag lärt känna på vetenskapliga konferenser i olika länder.
Den första fråga jag ställde var om tvåstatslösningen nu var död. Deras svar var att flera medlemmar av deras arbetslag hade dödats eller tagits som gisslan den 7 oktober. Jag höll med om att Israel hade rätt att försvara sig. Men jag höll inte med om att det skulle innebära att nästan all bostadsbyggelse i Gaza skulle bombas. Det är inte proportionerligt att bomba sjukhus och skolor att stoppa all mat och medicintransport vid gränsen. Utbredd barnsvält med dödsfall är inte en rättmätig försvarsåtgärd mot Hamas. Att förflytta palestinska människor från Gazas största stad till täta tältläger vid Medelhavet liknar etnisk rensning. Den förre premiärministern Olmert säger att det pågående kriget liknar ett folkmord.
Mina två vänner antyder att jag förfäktar en antisemitisk uppfattning. Judendom innebär för mig att i synagogorna be till samma Gud som den jag ber till. Det är svårt att finna stöd i GT för det krig som nu förs i Gaza mot palestinier. Jag ber att den Gud som vi kristna och judar tillber skall ge stöd åt människor som vill att kriget i Gaza upphör. Det gäller också den Gud som tillbeds i moskéer. Det innebär inte ett stöd till terrororganisationen Hamas utan ett stöd till både palestinier i Palestina och judar i Israel.
ToppbIld av hosny salah från Pixabay