Från 2026 års Sommarmöte med Kristen humanism
”Sanningen ska göra er fria – ett sommarmöte i lögnens tid” var temat för sommarmötet med Förbundet Kristen humanism 9-13 augusti 2026. Mötet samlade 160 personer (och då fick ändå inte alla plats som velat komma) på vackra Sigtunastiftelsen, som ju har stark koppling till förbundet.
Mötet inleddes
med ett fint samtal mellan Gottlieb Kleins och Nathan Söderbloms barnbarnsbarn, dvs Helle Klein och Jan Henningson. Vad tar de med sig från anfäderna? Att sanningen ska göra oss fria, att religionen inte hotas av vetenskapen men väl av likgiltigheten, att Gud skapar alltjämt. Vi behöver en vänskapens teologi som motvikt mot extremism – kanske bidrog Kleins och Söderbloms vänskap till att motverka antisemitismen vid 1900-talets början?
Andra dagen
inleddes med att Göran Rosenberg talade om ”att få något sagt i lögnens tid”. En lite dyster nutidsspaning om att vi lever i den oblyga lögnens tid, och vad det gör med vår förmåga till kommunikation. Vad händer när våra bilder av verkligheten inte korrigeras av våra erfarenheter? När vi inte kan veta vad som är äkta eller falskt? Vilka motmedel kan vi finna? Kanske ett steg som var och en kan ta är är att återupprätta civiliteten, att bemöta människor vi möter med vänlighet. Och i det större perspektivet upprätthålla tanken om gränsöverskridande institutioner som FN, och genom dem vidga kretsen av människor som vi liter på och kan ha utbyte med.
På kvällen
berättade Bengt Kristensson Uggla om sitt arbete som en av experterna i utredningen om kulturkanon. Om tveksamheten kring intentionerna bakom projektet från det parti han kallade ”regeringens regering”, och om att en kanon ändå är en god sak om den ses som en resurs för samhällets ”självreglerande mekanismer” snarare än något som ska främja sammanhållning genom att framställa samhället som homogent.
Cecilia Udden
talade om att det är journalistens plikt att tvivla. Snarare än sanningen är tvivlet krigets första offer, menade hon, eftersom de tvärsäkra narrativen om vem som är offer och förövare snabbt cementeras i en krigssituation. Så när journalisten ser något som inte riktigt stämmer, t ex ett bländvitt bandage över ett smutsigt barnansikte, gäller det att bibehålla skepsisen. Hon talade också om den ”kliniska krigsrapporteringen”: medierna visar inte som tidigare döda kroppar, vilket å ena sidan är etiskt rätt ur integritetssynpunkt men gör att vi inte får se krigets vidrighet. Den syns desto tydligare i klipp på sociala medier som tjänar syftet att väcka vrede.
Årets författare
vid sommarmötet var Alva Dahl som talade om samvetet, närmare bestämt skriftställarens samvete, med utgångspunkt i Gunnel Vallquist och Dorothy Day. Båda fick ju kritik för sina ställningstaganden, Dorothy Day även fängelsestraff. Vad gör vi när vi möter kritik? Står kvar och krokar arm med andra, var Alva Dahls svar. Hon konstaterade att lögnen snärjer, medan ordet sann är besläktat med latinets sum: att vara. Den som är sann är i sitt vara…
Politikersamtal
Per-Inge Lidén och Magnus Stenberg ledde ett politikersamtal inför valet. De passade också på att fråga hur många av deltagarna som var engagerade i ett politiskt parti – en hel del, och hur många som hade något uppdrag i en ideell organisation – nästan samtliga! Det är en engagerad samling människor som kommer på sommarmöte.
”Att ge ord åt drömmen”
var rubriken på Sven Hillerts föredrag, som handlade om att tala sant om världen – hur den är och hur den kan vara. Inspirerad av Rebecka Solnit talade han om att när katastrofer drabbar är vår första impuls faktiskt altruistisk: att hjälpa var och en som behöver. Vi ska alltså inte tro på katastroffilmernas budskap! Sven uppmanade oss också att läsa Bibeln utifrån tanken att det grundläggande förbundet gäller allt levande. Och så levererade han några nya användbara ord, t ex omställningsglad, tidrik, gemenskapande, skogsklok, klimatlugn, långsamlust, längtig och konsumindre.
Avslutande reflektioner
Viktiga samtal hölls under detta sommarmöte ända in i kaklet när Bengt Kristensson Uggla och Olle Kristenson på torsdag förmiddag samtalade om vad ”det sant mänskliga” är. Bengt sade att även om årets sommarmötestema lögn och sanning är högst relevant så är kanske den stora axeln rädsla-tillit. Donald Trump härskar ju genom att skapa osäkerhet och rädsla, och det är han inte ensam om bland världens härskare. Han är ett exempel på en person som är ”inkrökt i sig själv”, och inget gör oss så omänskliga.
Samtalet kom också in på den transaktionella retoriken i valdebatten. Det finns mycket mer oegennytta i världen än vi tror, det som Gustavo Gutierrez kallar gratuidad – att ge utan tanke på att få något tillbaka. Allt är ju i grunden oss givet, och någon borde fråga Johan Forsell om han har förtjänat sitt medborgarskap (det har ju ingen av oss), menade Bengt.
Avslutningsgudstjänst
Sommarmötet 2026 avslutades med att vi firade mässa i Friluftskyrkan med Olle Kristensson som predikant och celebrant, och med Möteskören vars medlemmar offrat sin fritid för repetitioner – ett sant nöje under Jakob och Mimmi Skarrie Elmquists ledning.
Tips inför nästa år: Även då anordnas sommarmötet på Sigtunastiftelsen, 8-12 augusti.
Bilder från sommarmötet: Lars-Gunnar Frisk