Om du reser på landet ser du många mindre hus ofta nära ladugårdar utan naturlig funktion. Dessa finns kvar och minner om att vi var ett höns och äggland under 1950 – 60 talet och dessförinnan. I norra Halland på lantgården Ljunghalla i Gastorp, Lindome hade vi ett hönshus ihop med ladugården med ett tjugotal höns. Hönsen gick ute på somrarna. Äggen fick då plockas för hand i naturen. På den kalla årstiden kunde hönsen om vädret tillät, vara ute i en nätavgränsad hönsgård. Man fick plocka ägg från hönans rede i hönshuset. Vissa hönor låg över sina ägg och vågade man sej ta ägg ifrån hönan, försvarade de andra hönsen henne. Det blev ett farligt kacklande i hönshuset och jag blev ofta rädd.
Min mor var bra på att ta hönsen med sitt mjuka sätt och handlag. Låt ligghönsen vara var hennes klassiska svar, hönsen tror att dom ruvar. Äggen var inte befruktade då vi inte hade någon tupp. Vit Leghorn var hönsrasen vi hade, de värpte så pass mycket ägg att vi kunde sälja till bygden förutom familjens behov. En höna börjar värpa ägg efter 5 eller 6 månader och håller på upp till ett par år. Vi hade en huggkubb i trädgården mot smedjan. Friska höns som inte längre värpte ägg togs till huggkubben. Min far tog hönan med varlig hand och lade hönans hals mot huggkubben. Han tog fram en nyslipad yxa och högg snabbt av hönans hals. Hönans kropp sprang sedan några meter för att därefter segna ner. Man hade nackat en höna som sedan plockades och styckades. Hönan användes som mat i hushållet.
Ägg och höns har idag till stor del blivit delar av storindustriella djurfabriker. Hönshybridraserna i dagens djurfabriker ger mer ägg än forna tiders höns. Djurskyddsreglerna är striktare i Sverige än andra länder ändå finns en djuretisk debatt ständigt där, man har kommit långt ifrån den ursprungliga småskaliga djurhållningen.
Det har växt fram ekologiska äggproducenter. De ekologiska alternativen ger hönorna mer utrymme och större möjlighet att komma ut. Ett speciellt etiskt problem är tuppkycklingarna. I djurfabrikerna dödas tuppkycklingarna, de har ingen naturlig funktion längre. Under min barndom kunde man höra tuppen gala hos granngården tidig morgon och dagen lång. Morgonens hanegalande är beskrivet i bibeln under påsken, efter att Petrus tre gånger förnekat Jesus. Tuppar har kulturhistoriskt ofta fötts upp för att delta i tuppfäktningar. Drottning Viktoria förbjöd tuppfäktningar i det brittiska imperiet på 1800 – talet. Tuppar som konstverk har stundom också använts på kyrktorn.
I ett framtida ekologiskt hållbart samhälle med mycket lokal produktion av livsmedel, borde höns och ägg vara en naturlig del. Sverige är idag nästan självförsörjande på ägg. Men en mer småskalig ägg och höns produktion är önskvärd. Höns som hobby är en rörelse som borde ha framtiden för sej. Redan idag finns cirka 20 tusen hobbyhöns i landet. Om man har höns som hobby kan det räcka med 8 – 10 hönor för få ägg till en familj. Föreningar för hönsuppfödning finns att rådgöra med. En ytterligare god tanke är att höns gärna äter matrester. Ett samhälle i harmoni för en hållbar framtid, kan innebära att vi använder maten så att inget går