1900-talets första årtionden var en fantastisk tid, tänker jag alltid när jag läser om den. Så mycket förhoppningar om framsteg, om möjligheten att göra världen till en bättre plats. Kvinnorörelsen, arbetarrörelsen, nya pedagogiska idéer, nya idéer i konsten…
Allt detta fick vi en påminnelse om när Annika Persson bjudits in av förbundets Stockholmsavdelning för att berätta utifrån sin bok Elsa och Natanael Beskow, en kärlekshistoria den 21 november. För det var en kärlekshistoria som ägde rum mitt i alla dessa nya rörelser, och så handlar boken också om Sveriges demokratisering. Annika Persson berättade på ett sätt som gjorde det lätt att associera till vår egen tid.
”Endast det bästa är gott nog för barnen” sade Elsa Beskow – och då menade hon barnen som arbetade i fabrikerna. För deras skull såg hon till att hennes böcker kom ut i billighetsupplagor. Under storstrejken stod paret Beskow på arbetarnas sida, de var med och ordnade bespisning för barn vars föräldrar stod utan inkomst under strejken, och i Djursholms kapell predikade Natanael solidaritet. Verksamheten på Birkagården som de startade var i hög grad inriktad på barnen.
När Annika Persson talade om borgarklassens rädsla för arbetarrörelsen tänkte jag på den rädsla vår borgerliga regering idag uttrycker för alla former av aktivism, och rädslan för invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet. Elsa och Natanael lovade varandra att ”leva för dem som lider”. Om vi skulle vilja följa i deras spår, vilka är det som lider idag? Som parafras på ”endast det bästa är gott nog för barnen” föreslog Annika Persson ”endast det bästa är gott nog för Foodora-buden” – de som i likhet med 1900-talets barnarbetare har de eländigaste arbetsvillkoren.
Idag hotas det som Elsa och Natanael var med och byggde upp att rivas ned. Folkbildningen, människovärdet, demokratin, freden. Vad behöver vi göra för att försvara deras verk? Vilken roll kan Förbundet Kristen humanism spela? Det var Natanael Beskow som grundade Förbundet för kristet samhällsliv, en av vårt förbunds båda rötter. Det vore spännande att dyka ner i hans teologi, och ”reclaima” denne idag orättvist bortglömde tänkare och aktivist.