Det blev ett samtal kring köksbordet om demokratin när äldste sonen kom hem strax före jul. Är demokratin mest ett styrelseskick, en form, eller rymmer den egna ideologiska fundamenta? Samtalet böljade, en spännande materia. Vi började i några av fri- och rättigheterna och höll oss nog mest kring yttrandefriheten.
En ståndpunkt kan vara att inom demokratin så är alla uppfattningar tillåtna att yttra och sprida. Du har rätt att förespråka även icke-demokratiska ståndpunkter, såsom hederskulturella uppfattningar. Du har däremot inte rätt att kräva att en manlig barnskötare inte byter blöja på din lilla flicka på förskolan med hänvisning till tro eller kultur. Att anpassa sin praxis på förskolan till föräldrar med denna ståndpunkt för att inte skapa svårigheter innebär att göra avkall på våra demokratiska värderingar. Liknande argumentation känns igen kring barnmorskor som inte vill utföra aborter.
Denna ståndpunkt visar på vem som är demokratins subjekt; medborgaren, den enskilde individen. Kollektiva kulturella uppfattningar får stå tillbaka; pappas kultur för sin dotters rättigheter, barnmorskans kristna tro för en kvinnas rättigheter. I denna syn ligger att innehållet i det som demos – folket – yttrar begränsas i dess praktik för vissa; det går att yttra vad som helst men allt som yttras utgör inte demokratiska värderingar och bör inte tillåtas att omsättas och göras till praxis i vissa sammanhang.
Denna tillämpning kan dock medföra att demokratins väsen riskerar att förloras genom att införa förbud. I de flesta demokratiska konstitutioner finns därför skydd för minoriteter och för den enskilde medborgarens eget samvete. Var går demokratins yttre gränser och i vilken mån kan en demokrati omfatta, respektera och skydda minoriteter som uppfattas ha ståndpunkter och värderingar som strider mot demokratin?
Om demokratin däremot bara är en form; ett sätt att styra och alla får rösta på de åsikter och ståndpunkter olika personer, politiker och partier för fram, så kan demokratin rösta bort sig själv. Så kom Hitler till makten och så utövar ett flertal högernationalistiska ledare idag sitt styre inom demokratin, där domstolsväsendet ställs under politiken och medier begränsas. Demokrati övergår lite mjukt i autokrati. Sverige betraktas än på demokrati-index som stabilt men det finns en tendens i autokratisk riktning; utformningen av mediestödet, minskningen av medel till bildningens institutioner, såsom folkhögskolor och studieförbund, samt omläggningen av biståndet med hugg mot folkrörelser och kyrkor är några exempel på beslut som försvagar demos.
Men om demokratin bara är en form och det är okej att majoriteten bestämmer, så är vad är problemet? Ja, just att den kan släppa fram ickedemokratiska styren och upphäva sig själv är ett. Ett annat är att makten flyttas längre bort från folket och rättigheter hotas. Ju längre åt höger desto mer begränsas folkets inflytande, demos minskar, samtidigt som makt, både ekonomisk och politisk, koncentreras. Vår son upplevde att under hans livstid så har politiker mer sett politiken som ett spel där löften till väljare allt lättare kan svikas efter ett val.
Det går även att hävda att demokrati har ett innehåll och i sig själv rymmer ideologiska och moraliska värderingar. Grundläggande är att varje människa har ett människovärde, en röst att respektera och att människor är varandras jämlikar. Den är sekulär och till för att skydda och ge rätt till sina medborgare; den ser till individerna oavsett deras åsikter, etnicitet, kön, religion eller ställning. Demokratin förutsätter en utveckling mot ökad jämlikhet och lika rättigheter. Att tala om att demokrati i sig själv har ett moraliskt innehåll påminner om att den vuxit fram genom människors kamp och organiserande i historien, en underifrån kommande rörelse. Det är ingen tillfällighet att idéer om liberalism och socialism lade grunden till demokratin och att det var högerns partier som motarbetade dess införande. Det finns ett inneboende väsen i demokratin och det är ingen tillfällighet att den hotas och urholkas av högernationalistiska krafter idag. Men när den kolliderar med mer traditionella trosföreställningar, hur ska de då förhålla sig till varandra?
Vi kom även in på public service-företagen med deras demokratiska uppdrag och deras roll i dessa tider av att vara ifrågasatta. Hur försvarar dessa allmänföretag demokratin bäst idag då när det kan upplevas defensiva och ängsliga? En uppmärksammad händelse i höstas var när programledaren i Söndag i P4, Farah Abadi, skickade ut den inbjudna gästen, DN-medarbetaren Henrik Brandao Jönsson ur studion, som hade tipsat om att köpa sex i Köpenhamn. Gjorde hon rätt? Var det bra med denna starka markering? Hade det inte räckt med hennes starka reaktion och tydliga bemötande av hans åsikt och låtit honom vara kvar i studion? Hade inte public service klarat det – eller vår demokrati? Om det var vi inte riktigt överens runt köksbordet.
Så här i efterhand kan jag uppskatta och inse hur privilegierade vi var som har möjlighet att föra ett sånt här samtal. Utan människors historiska gemensamma strävan för rätten att vara en egen person med egen rätt, hade vi inte suttit där med denna självklara tanke att vi hade rätt att diskutera dessa frågor. Myndiga medborgare kring oerhört komplexa frågor.
Tips:
V-dem vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Forskning kring demokratier i världen. https://www.gu.se/forskning/varieties-of-democracy-v-dem