Vi har fått möjlighet att återpublicera krönikor av Stefan Edman som han skrivit för olika tidningar. Här kommer första texten, publicerad i Bohuslänningen 2024-10-19.
I hundra år har den svenska skogsnäringen varit en ryggrad i vårt lands ekonomi och välfärd: Timmer, massaved, papper, brännved. Stora exportinkomster, hundratusentals jobb, basen för livet i många bygder och samhällen.
Men den accelererande klimatkrisen är ett växande hot mot skogens hälsa. Och äventyrar ägarnas lönsamhet genom ökad stormfällning, vattenskador, torka, skyfall och angrepp av mögelsvamp, barkborre och annat.
Forskare har därför efterlyst andra metoder i skogsbruket som på kort och lång sikt kan skapa mer motståndskraftiga – resilienta – skogar, redo att klara den nya tidens påfrestningar. Men de stora skogsbolagen har hittills varit skeptiska.
Nyligen presenterade Svenska kyrkan – landets femte största skogsägare med 460 00 hektar mark – en 450-sidig skogsutredning byggd på den moderna skogsforskningens rön. Utredaren Göran Enander, tidigare bland annat generaldirektör för nationella Skogsstyrelsen föreslår i huvudsak följande:
- Cirka hälften av kyrkans skogsmark (47 procent) ska brukas med den så kallade trakthyggesmetoden. Men med mindre hyggen, mer naturhänsyn och ökande andel lövträd. Slutavverkning ska ske först när träden är minst 20 procent äldre än lägsta avverkningsålder idag. På så sätt kan ännu mer av luftens koldioxid – som annars skulle värma planeten – tas upp av barren och genom fotosyntesen lagras i träden och marken. Det är bra för klimatet. Och så kommer andelen timmer att vara större vid avverkningen, stockar som sågas till trähus och möbler och lagrar kolet där i långa tider. Det är bra både för klimatet – och för skogsägarens plånbok!
- 33 procent, en tredjedel av kyrkoskogen, ska utgöras av områden för ”naturnära skogsbruk”, småskaligt och varierat med en mix av hyggesfria metoder, plockhuggning, luckor, blädning mm. Virke ska självklart tas ut och säljas på marknaden, men man ska också producera andra värden: rik biologisk mångfald, rekreations- och friluftsområden, skönhet. Och det kyrkan kallar ”andliga värden”; förundran, vördnad och respekt.
- 20 procent avsätts senast år 2030 för biologisk mångfald och lagring av kol, t ex ädellövskog och ej brukade skogar i renskötselområdet.
Men blir inte allt detta väldigt dyrt för Svenska kyrkan? Nja, intäkterna minskar i storleksordningen 25 procent jämfört med skogsinkomsterna idag. En minskning som dock bara utgör 0,4 procent av kyrkans samlade årliga intäkter.
Kyrkan har alltså mer än väl råd att göra denna omställning, skriver utredningen. Den totalt sett nästan försumbara inkomstminskningen kommer framöver sannolikt att vändas i vinst eftersom kyrkans skogar genom omläggningen blir mer motståndskraftiga mot klimatkrisens kostsamma påverkan på mark och träd. Och om förslaget att betala markägare för kolinlagring i skog blir verklighet betyder det stora intäkter för kyrkan.
Nästa höst ska kyrkomötet – kyrkans riksdag – ta beslut. Säger man ja vinner Svenska kyrkan högt moraliskt anseende på ett område där den idag möts av kritik. Och blir en föregångare som skogsbolagen och privatskogsbruket borde ta efter.